Nu ska vi få liv i bloggen igen!

Trots att en massa har hänt de senast fyra månaderna har inget delats här sedan i april. Det blev helt enkelt lite väl mycket med två som jobbade heltid, en hel del förkylda barn under corona, gravid med foglossning, temporär flytt till Skåne, förlossning och sen försöka hitta en ny rytm som en familj på fem medlemmar. Så i vanlig ordning kommer det att dyka upp en del gamla minnen.

Just nu är vi på Sommarvägen i älskade Havsbaden. Vi har varit här sedan veckan efter midsommar då vi flyttade ner och lämnade lägenheten som vi har hyrt i drygt ett år på Södermalm.

Veckan innan midsommar började jag få förvärkar och jag trodde verkligen att Axel skulle komma vilken dag som helst kring midsommar. Detta skulle inte ha varit bra då vi redan hade kört ner ett lass till Sommarvägen och det lasset innehöll allt man behöver till en nyfödd som bilbarnstol, säng och kläder.

De sista dagarna gick i ett med att avsluta jobb, packa, få corona-vaccin, få vår första egna bil (äntligen!), fira midsommar, titta på fotbolls EM, säga hej då till Thor och Theos bästa förskola, fira 15 år med Fredrik och en massa bus och gos. Lite värkar kom och gick men Axel stannade kvar i magen.

Fotbolls EM

Från vänster: Absolut sista dagens på bästa förskolan Lyckan - som vi kommer att sakna pedagogerna Marie och Judith! Mittenbilden: Thor och Theo säger alltid "pappa" så fort de ser en elsparkcykel och de har utan tvekan självförtroende att de själva kan använda en... Höger: Man tager vad man haver när man inte hittar kepsen i morgonstressen, Thor hade dock inte kunnat vara lyckligare!

Fredrik överraskade mig med middag på Operakällaren för att fira våra 15 år. Vi åt en magisk avsmakningsmeny och njöt till fullo. Kvällen då det var min tur att fira Fredrik var det så varmt att jag höll på att bryta ihop så det slutade med att vi körde runt i vår nya bil med AC på kallaste och jag hade inte kunnat vara lyckligare. När vi hade kört ett tag stannade vi spontant vid en restaurang i Djursholm där vi åt en god middag och Fredrik fick sin present. Vi satt ute och åt och jag tyckte för första gången på flera dagar att värmen var hanterbar, väl tillbaka i bilen satte Fredrik på stolsvärme och maxfläkt, stackarn hade suttit och frusit hela middagen men inte velat säga något. Kärlek ändå!

Det är så kul att se att Thor och Theo börjar leka mer ihop men samtidigt blir det en hel del mer bus. De vet nu hur man kan öppna både mikron och kylskåpet. De klättrar ur spjälsängarna och river ner allt de kan hitta, senast var de överlyckliga över att kunna "bada i pussel". Om man glömmer stänga grinden i hallen har de en sekund senare rivit ner alla soppor... Leder till en del irritation men även en hel del skratt! Annars blir det en massa mys med pussar och kramar, rita fina målningar, visa mamma hur man ska jobba på datorn och visa mormor hur man använder ett munskydd.

Trots att vi hade hyrt möblerat blev det kaos sista dagarna. Det var gassande varmt och jag som var höggravid hade oftast bara någon timmas energi på morgonen då hjärnan fungerade innan värmen tog över och resten av dagen var överlevnadsläge fyllt av Piggelin och kalla bad i badkaret. Så det var inte ovanligt att jag packade en flyttlåda och sen lyfte den och allt ramlade ut för att jag hade vikt den fel eller att jag ställde upp två flyttlådor där en skulle magasineras och en skulle till Sommarvägen och 10 min senare hade jag glömt vilken som var vilken och det var en blandning i båda. Thor och Theo var även mästare på att "hjälpa till" och packa upp de flyttlådor som var klara. Så det var verkligen två steg framåt och ett steg bakåt hela flytten.

Men tillslut efter mycket svett, tårar och teamwork blev vi klara och satte oss i bilen fredagen den 2a juli typ kl 17.30 mitt i rusningstrafiken... Bilen var så full att man inte kunde se Fredrik i framsätet... Men vi hade fått tur och fått parkeringsplatsen PRECIS utanför porten. Vi lämnade Brännkyrkagatan 54 och jag körde i snigelfart till Mälarhöjden där vi lassade av en del och sen körde vi till Sommarvägen. Kl. 03 på natten kom vi fram och vi pustade ut, vi hade hunnit ner innan Axel kom, wieee!

På första bilden: Svårt att se men Fredrik var helt begraven av all packning! De andra bilderna: Så imponerad av all packning vi fick in i bilen, stort tack till Fridas tips om att packa i Ikea-påsar!!!